I augusti beställer vi äntligen fönster och dörrar. Det är en stor utgift, och vi får vänta 2 månader på leveransen. Men de är värda att vänta på, vi får dem precis som vi vill ha dem. I början på oktober kommer de, transporten kan inte köra dem hela vägen till tomten, utan lassar av dem 50 m från huset. Där står Johan och jag, med en extrastor palle, över 2 m hög, 2 m bred, som väger ca 350 kg. Det blåser hårt och som vi börjar skruva fönster och dörrar från varann där de står i sitt paket mitt på vägen, måste vi hela tiden säkra att det hela inte ska välta. De två ytterdörrarna, och glasdubbeldörren, som vi hägslar av karmen, kan vi precis bära på 2 man de 50 metrarna. De två fönstren på 2 x 2 m som väger 125 kg var, är bara hopplöst. Efter att ha provat olika tekniker, så tar vi dem på skottkärra, och kasar, välter dem att stå längs gaveln på huset. Presenning över och spännrem runt hela huset, och så 4 timmar senare kan man andas igen. Inget gick sönder. Ett par veckor senare kommer sen äntligen dagen då vi får ta bort plasten.
Vi får kaffegäster, och vips har de hjälpt oss att på ett smart sätt släpa fönstren över gräsmattan längs några bräder, och vält in och lyft fönstren på plats. Det som jag i min mardröm trodde skulle ta en hel dag tog kanske en knapp timme.
 |
| foto: Esben Jern |
Det klossas upp medan fönstret ligger ned inne i huset.
 |
| foto: Esben Jern |
Och vi kan ta familjebild, nu med fönster. Och plötsligt ser man hur råddigt det är inomhus. Och man måste putsa fönstren för små kladdiga fingrar. Men titta titta, vi har fönster!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar